Sitter du eller någon annan på företaget där du jobbar och brottas med tråkiga bokföringsuppgifter? Önskar ni ibland att kvitto- och fakturahanteringen borde kunna skötas på ett mer tidseffektivt vis? 2020 kan bli året då AI slår igenom på bred front i näringslivet. Det talas mycket om RPA, en teknik som kan frigöra mänskliga resurser.
En aspekt av den förestående AI-revolutionen som ofta drunknar i det motstridiga flödet av ömsom överdriven optimism ömsom rädsla är frågan om vad människan är bäst på. Där den artificiella intelligensens utveckling befinner sig just nu är det nämligen den frågan som på många sätt befinner sig i blickfånget. Är människor bäst på rutinmässiga och upprepande arbetsuppgifter, eller kommer din talang till bäst uttryck med fler kreativa inslag? Det är en fråga som framstår som än mer aktuell just nu då en automatiseringsteknik kallad RPA är påväg att göra genombrott.
Vad är RPA?
RPA står för ”Robotic Process Automation” och är ett samlingsnamn för automatiseringsprocesser som drivs av AI. Förkortningen står alltså inte för en viss typ av syssla utan beskriver teknik som kan appliceras på många olika sätt. Det nya är att RPA-tekniken nu blivit tillräckligt kostnadseffektiv för att också små och medelstora företag ska kunna utnyttja den. Det handlar i princip uteslutande om automatisering av arbetsuppgifter som typiskt anses som tråkiga och rutinmässiga.
- Bokföringsuppgifter
- Fakturahantering
- Planering av möten och kundkontakter
För att åter anknyta till frågeställningen i den här artikelns inledande del handlar alltså den pågående AI-revolutionen ur ett perspektiv om att frigöra mänskliga resurser. Istället för att tillbringa mängder av arbetstimmar på att utföra rutinmässiga arbetsuppgifter ökar nu möjligheten att ägna tid åt verksamhets- och produktutveckling och andra kreativa sysslor.
AI och RPA kommer att få konsekvenser
Hur frågan om AI och dess konsekvenser för arbetsmarknaden än vinklas framstår det som självklart att vissa typer av arbetsuppgifter helt enkelt på kommer att automatiseras. För en del av dem kommer övergången att ske gradvis under många års tid, för andra förmodligen förhållandevis snabbt. Det är inte utan att människor i arbetsför ålder känner av att vindriktningen börjar förändras, vissa yrkesgrupper mer än andra.
Redan nu går det att konstatera att AI har använts inom flera olika sektorer under ett flertal år, inte minst inom sjukvården där AI:s förmåga att hantera och analysera stora mängder data används för att göra hälsoanalyser. Bland annat används AI för att analysera röntgenplåtar, med mindre felmarginaler än vad som går att uppnå genom att använda det mänskliga ögat. Med tanke på potentialen i tekniken är det inte konstigt att AI:s framväxt också väcker rädsla hos många människor. Det gäller nog att ha tillförsikt. Elena Raviola som är professor i business och design säger till SVT att alla teknikrevolutioner som mänskligheten tidigare har genomgått på sikt har lett till att den totala andelen arbetstillfällen har ökat. Det är också värt att tillägga att det är en utveckling som har skett mot bakgrund av att slitsamma arbeten har försvunnit. Den revolution som pågår just nu kommer att få liknande konsekvenser.